Novell sammanfattning

Novellen jag läste hette "gycklaren".

Texten handlar om en person som plötsligt fick syn på en man ute på gatan. Personen beskrev hur mannen han hade sett såg ut och berättade att mannen var bekant, men han kom absolut inte ihåg mannens namn. Samma dag så går personen till en teater och får plötsligt syn på mannen han såg gåendes på gatan tidigare på dagen. Personen sökte efter mannens namn i programmet eftersom han skulle göra ett framförande av att spela en löjlig betjänt och fick tillslut tag på namnet, men han kände sedan att namnet alls inte var bekant längre. Personen fann tillslut att dom hade varit skolkamrater för många år sedan, men mannen var många år yngre än personen.

Diskussionsfrågor
Vad är författarens budskap?
Vad tror du att berättaren hade för "roll" under sin skolgång?

Hjalmar Söderberg 
Författaren som skrivit denna novell heter Hjalmar Söderberg. Han föddes i Stockholm den 2 juli 1869 och dog i Köpenhamn den 14 oktober 1941. Han växte upp med sin familj på ladugårdslandet, som sedan fick ett annat namn kallat Östermalm.

Svenska talesätt, liknelser och uttryck

Att vara ute och cykla - Att man inte riktigt vet vad man håller på med, alltså missuppfattar.

Att vara ute på hal is - Att man gör något som man troligtvis inte klarar av.

Att slå huvudet på spiken - Att man träffar rätt.

Att dansa efter någons pipa - Gör det som någon säger åt en att göra.

Att dra sitt strå till stacken - Hjälpa till.

Att må som en prins - Vara lycklig.

Att hålla god min - Att inte visa vad man säger eller tycker.

Att vända kappan efter vinden - Att göra det som passar bäst i situationen.

Att spara på krutet- Att inte överdriva

Att sopa något under mattan - Att man döljer något

Sammanfattning

Texten jag läste handlar för det mesta om material/ämnen som utvidgas och hur molekylerna rör sig i olika ämnen. Jag lärde mig att i fasta ämnen har molekylerna bestämda platser och bara rör sig lite grann. I flytande ämnen rör sig molekylerna lite mer och drar ifrån sig lite från varandra, men i gaser vill molekylerna röra sig fritt och inte vara nära varandra, precis som vi människor inte vill på sommaren.
Jag lärde mig också att ämnen utvidgar sig när det blir en hög temperatur, det är skillnad på ämnena hur dom utvidgar sig, alla utvidgar sig olika. Ett ämne som har lätt att utvidga sig är metall. Metall är ett grundämne i en fast form. När temperaturen stiger och blir högre så börjar atomerna och molekylerna röra sig allt mer snabbare. När detta förekommit så behöver atomerna och molekylerna ännu mer plats.

När man t.ex bygger en bro utav betong så är det extra viktigt att man tänker på att bron ska röra sig lite fram och tillbaka, bron läggs alltså på stålrullar. Om inte dessa stålrullar skulle finnas under en bro så skulle betongen inte kunna röra sig och bron skulle spricka.

Alla tyger tål olika värme, därför ska vi kunna ställa in olika temperaturer på ett strykjärn. För att hålla den rätta temperaturen på strykjärnet så används en termostat. En termostat innehåller en bimetall som består av två sammanpressande metaller, dom vanligaste metallerna i en bimetall är koppar och stål. I en termostat fungerar bimetallen ungefär som en strömbrytare. När strykjärnet blir för varmt så bryter den strömmen och när strykjärnet blir för kallt så upphör den elektriska kretsen.

En termometer är ett genomskinligt rör som innehåller en slags vätska. Vätskan är oftast sprit som har färgen blå eller röd. När termometern känner av värme så utvidgas både röret och vätskan. Vi kan knappast se att röret utvidgas, men vi kan se på vätskan ganska mycket att ytan stiger uppåt i röret. Men när det blir kallt så sjunker vätskeytan.

Den vanligaste skalan vi använder för att mäta temperaturen är grader "Celsius". Temperaturskalan uppfanns av Anders Celsius och har även fått sitt namn ifrån han. 0 °C är vattnets fryspunkt och 100 °C är vattnets kokpunkt.