”På
västfronten intet nytt”
- Hur reagerar fransmannens kropp på Pauls angrepp – Fransmannens kropp blir orörlig. Kroppen ligger helt stilla och i ögonen kommer en oerhörd rädsla.
- På vilket sätt försöker Paul hjälpa den han sårat? - Paul knäpper upp hans krage och lägger mannens huvud bekvämare. Mannens mun är halvt öppen och han försöker säga något, men hans läppar är torra. Paul klättrar genast till gyttjan och tar fram sin näsduk sträcker ut den och trycker ner den i gyttjan och öser med handen upp det gula vattnet som läcker igenom näsduken. Sedan ger Paul vattnet till mannen, mannen sörplar i sig vattnet.
- Den sårade kan inte tala men vad säger hans ögon? Vad försöker Paul säga honom? - Jag tror att hans ögon försöker säga ”snälla döda mig inte”, för rädslan finns där. Jag tror att den sårade verkligen inte säger ”döda mig”.
- Varför kan Paul inte döda honom när han ändå har sårat honom dödligt? - Paul såg i mannens ögon han såg en obeskrivlig ansträngning han såg att mannen försökte fly från döden, för Paul. Paul kunde helt enkelt inte döda mannen.
- ”allt liv är samlat i ögonen till en obeskrivlig ansträngning att undfly, till en förskräcklig fasa för döden, för mig”. Detta citatet berörde mig extremt mycket för att mannen ligger halv död på marken och är rädd för Paul eftersom han tror att Paul skall döda honom.
Det allt är helt rätt och bra :)
SvaraRadera